Vi är redan ganska olika

En inspirationsrapport om sammanhållningen, jobben och integrationen

Många oroar sig för att Sverige glider isär.

Men vi som jobbar på McDonald’s är inte så oroliga. För vi är redan rätt olika. Och vi har lärt oss att ta vara på människor – deras driv och erfarenhet – även om de gått en lite annorlunda väg i livet. Det här är en inspirationsrapport om McDonald’s och våra medarbetare. Men den handlar också om Sverige. Och om hur företag kan bidra till att hålla ihop ett samhälle när skillnaderna ökar.

VI TROR PÅ SVERIGE

McDonald’s har verkat i Sverige sedan 27 oktober 1973, när Paul Lederhausen öppnade landets första McDonald’s-restaurang på Kungsgatan i Stockholm.

Sedan dess har vi gjort vad vi kan för att bidra till det svenska samhället – som inköpare, som Sveriges största privata ungdomsarbetsgivare, som landets största restaurangkedja, som värd för tusentals födelsedagskalas… Nyfiket har vi följt utvecklingen i ett land där nästan allting blir bättre.

Idag är Sverige ett av världens mest innovativa, tillitsfulla och konkurrenskraftiga länder. Ett av världens bästa länder att leva i som kvinna, som barn, som HBTQ-person, som pensionär... Och ett av världens bästa länder att göra affärer i. Dessutom är Sverige ett öppet land, som tagit emot tusentals människor på flykt från oroshärdar i hela världen.

Sverige är ett av världens bästa länder. Men vi är för dåliga på att ta vara på människors olikheter. Och där ser vi att McDonald’s kan vara med och bidra.

Så varför oroar sig svenskarna så mycket för samhällsutvecklingen? För det gör de, åtminstone om man får tro opinionsundersökningarna.

Ett svar är kanske att Sverige ibland är lite för perfekt. En av världens mest avancerade ekonomier har också en av världens mest krävande arbetsmarknader. Många som gått en lite annorlunda väg i livet får aldrig en riktig chans. Och så – en avslagen jobbansökan isänder – glider samhället isär.

Sverige är ett av världens bästa länder. Men vi är för dåliga på att ta vara på människors olikheter. Och där ser vi att McDonald’s kan vara med och bidra. För vi är redan rätt olika. Det är vi sedan länge. Och vi tror att vi kan lära andra något om hur man gör.

Så själva är vi inte så oroliga för samhällsutvecklingen. Det kommer att lösa sig. Men vi tror att det kanske är dags för Sverige att göra donken.

VARFÖR OROAR SIG SVENSKARNA?

Det går bra för Sverige. Det är högkonjunktur. BNP ökade med 4,1 procent 2015 och 3,3 procent 2016. Reallönerna stiger och sysselsättningen ökar. Så varför är svenskarna så oroliga?

Andelen som tycker att samhällsutvecklingen går åt fel håll har ökat i flera år, och sedan 2013 är pessimisterna i majoritet. Men det är inte miljön, jämställdheten eller arbetsmarknaden man bekymrar sig för. Inte heller den egna privatekonomin. Det är det andra.

I januari 2017 ansåg bara sju procent av befolkningen att integrationen blir bättre i Sverige. 56 procent tyckte att den blir sämre. Och 73 procent ansåg att sammanhållningen i samhället blir sämre, jämfört med tre procent som tyckte att sammanhållningen förbättras.

Andel som anser att integrationen förbättras/försämras, andel som anser att sammanhållningen förbättras/försämras

Källa: Demoskop, januari 2017

    VI BLIR ALLT MER OLIKA

    2016 hade vi den största befolkningsökningen sedan 1861. 150 000 personer fick uppehållstillstånd i Sverige, varav ungefär hälften flyktingar från Nordafrika och Mellanöstern. Trots att antalet asylsökande sjönk samma år, som en konsekvens av regeringens åtstramningar, räknar Migrationsverket med att cirka 300 000 anhöriga kommer att söka uppehållstillstånd i Sverige fram till och med 2020, som en följd av beviljade asylärenden. Även om långt ifrån alla dessa kommer att få sin ansökan godkänd, är det alltså troligt att invandringen till Sverige kommer att vara omfattande också framöver.

    Antal asylsökande och beviljade uppehållstillstånd 2010-2016

    Källa: Migrationsverket
    1. Asylsökande
    2. Beviljade uppehållstillstånd

    Sverige blir alltså mer mångkulturellt, och svenskarna allt mer olika varandra – med olika erfarenheter och förutsättningar. Är Sverige rustat för att hantera en sådan utveckling? Klart är att många oroar sig för att samhället håller på att glida isär.

    Sivan Habeb, 37 år

    ”Jag jobbade som revisor i Irak innan jag kom till Sverige. När jag kom till Sverige fick jag praktik på McDonald’s genom Arbetsförmedlingen. Efter två månaders praktik fick jag börja arbeta i köket. Sedan 2011 var jag arbetsledare och ansvarig att utbilda andra i köket och idag är jag restaurangchef. Jag tycker det är otroligt roligt att jobba på McDonald’s och få lära känna folk från olika kulturer. McDonald’s var för mig en väg in i gemenskapen.”

    Sivan Habeb, 37 år

    Restaurangchef, McDonald’s Linköping

    Oron är inte helt obefogad. För samtidigt som sysselsättningen ökar totalt sett, glider en växande minoritet allt längre från arbetsmarknaden. ”Trots den starka konjunkturen är antalet inskrivna arbetssökande vid Arbetsförmedlingen dock fortfarande högt. Det förklaras i stor utsträckning av den tudelning som skett på arbetsmarknaden under de senaste åren” konstaterar till exempel Arbetsförmedlingen i 2016 års Arbetsmarknadsrapport.

    Idag är arbetslösheten nästan tre gånger så hög bland utrikes födda som bland inrikes födda. För stora grupper håller den svenska arbetsmarknaden alltså på att bli allt annat än välkomnande.

    GULDSTJÄRNA FÖR AMBITION, IG FÖR RESULTAT

    Sverige är bäst i Europa på integrationspolitik, enligt Migrant Integration Policy Index, 2015. Men när det gäller arbetsmarknadsintegration tävlar Sverige faktiskt om bottenpositionen. 2014 var sysselsättningsskillnaden mellan utrikes och inrikes födda större i Sverige än i något annat OECD-land. Trots att vi gör mycket för att förbättra integrationen ökar ojämlikheten.

    Regeringens ambition är att medianetableringstiden för flyktingar – tiden det tar för hälften av en årskull flyktingar att komma i arbete – ska sjunka från åtta till två år. Enligt Svenskt Näringsliv, som analyserat den senaste statistiken från SCB, har den siffran istället stigit till nio år.

    Håller Sverige på att bli ett två-tredjedelssamhälle, där majoriteten hela tiden får det bättre, men där den som gått en annorlunda väg i livet inte får plats?

    Vad beror det på? Av de elever som gick ut grundskolan läsåret 2015-16 saknade drygt var fjärde elev fullständiga betyg från grundskolan. Efter fem år hade cirka var femte gymnasieelev som läser något av de nationella programmen fortfarande inte tagit gymnasieexamen. Räknar man in gymnasieskolans olika introduktionsprogram rör det sig om ännu fler. Samtidigt saknar en stor del av deltagarna i etableringsuppdraget – Arbetsförmedlingens program för flyktinginvandrare och deras anhöriga – gymnasiekompetens. Under 2016 var det ungefär hälften.

    Stenhård arbetsmarknad

    Sverige är det land i EU med lägst andel jobb utan krav på gymnasiekompetens. Enligt Eurostat har endast fem procent av jobben inga eller låga utbildningskrav. 2014 förvärvsarbetade 80 procent av svenskarna i åldersgruppen 25-64 år. Motsvarande andel bland personer som endast genomgått folk- eller grundskola var 61 procent. Allt fler personer med kort utbildning ska alltså konkurrera om allt färre ”enklare” jobb. Enligt SCBs beräkningar kommer Sverige sakna nästan 100 000 jobb som bara kräver grund- eller folkskola år 2025.

    Problemet är inte helt lätt att lösa. Regeringens långtidsutredning pekar på behovet av utbildningsinsatser för att stärka exempelvis flyktinginvandrares ställning på arbetsmarknaden. Samtidigt varnar utredningen för risken att sådana insatser låser in utrikes födda i utbildningsystemet och försenar inträdet på arbetsmarknaden.

    Håller Sverige på att bli ett två-tredjedelssamhälle, där majoriteten hela tiden får det bättre, men där den som gått en annorlunda väg i livet inte får plats?

    Nog kan man förstå att folk oroar sig alltid.

    VAD HÅLLER IHOP SVERIGE?

    Sverige är ett samhälle som kännetecknas av stark social sammanhållning. Det civila samhället är starkt, med ett stort frivilligt engagemang; en internationellt sett låg andel av befolkningen upplever att de står utanför samhället; tilliten människor emellan är hög och spänningarna mellan olika grupper är förhållandevis små.

    Men det finns orosmoln. ”Samtidigt som den sociala sammanhållningen i Sverige idag är stark pågår olika förändringsprocesser som kan öka skillnaderna och riskerar att minska kontakterna mellan grupper på ett sätt som i framtiden kan innebära nya utmaningar för sammanhållningen. Dit hör i första hand utanförskap och ekonomisk ojämlikhet, ökad etnisk och kulturell mångfald, individualisering och ett allt mer fragmenterat medielandskap” skriver Framtidskommissionen i sin slutrapport.

    Framväxten av en tudelad arbetsmarknad, där framförallt utlandsfödda har svårt att ta sig fram, riskerar alltså att få konsekvenser för den sociala sammanhållning.

    Historieprofessorn och forskaren Lars Trägårdh, författare till bland annat ”Den svala svenska tilliten” är en av dem som varnat för utvecklingen. Förr fanns två institutioner som höll ihop samhället, påpekar han. Viktigast var skolan. Men också värnplikten bidrog till sammanhållning, även om den förstås bara omfattade män.

    I ”lumpen” möttes man över klassgränserna, inrikes födda mötte utrikes födda, arbetarbarn mötte akademikerbarn. Alla hade samma uniform, och arbetade mot samma mål. Där föddes en känsla av gemenskap, som man sedan hade med sig när man gick vidare till sitt tjänstemannajobb, eller sitt arbetaryrke, eller gjorde akademisk karriär. Det var en utbildning i medborgarskap.

    Idag är skolan mer tudelad än var den varit på länge, påpekar Trägårdh. Och även om värnplikten är på väg att återaktiveras är den inte längre allmän. Den kommer bara att omfatta ett par tusen personer i en årskull.

    ”Att å ena sidan låta bekymrad över segregering och å den andra lägga ner de institutioner som skapar kontakt är ingen bra politik” skriver Trägårdh. ”Sedan kan formerna givetvis diskuteras: manlig, militär värnplikt är otidsenlig, men en annan form av samhällstjänst kan mycket väl ligga precis rätt i tiden.”

    Att kunna arbeta i grupp

    En annan forskare som lyft ”lumpens” sociala fördelar är Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och VD för Institutet för Näringslivsforskning.

    I likhet med Trägårdh pekar han på värnpliktens sammanhållande effekter: ”Vi är ett mindre homogent samhälle religiöst, kulturellt och etniskt, tack vare att Sverige har öppnat sina gränser för världen. Detta är i grunden en positiv utveckling. Samtidigt behöver vi enande institutioner för att vi ska hålla samman som samhälle.”

    Var femte tillfrågad företagare anger att bristen på ‘social kompetens’ är den främsta anledningen till att ungdomar har svårare att få jobb än äldre

    Han tillför samtidigt ytterligare ett perspektiv: ”I en svarsenkät beställd av Framtidskommissionen (2012) ansåg var femte tillfrågad företagare att bristen på ’social kompetens’ var den främsta anledningen till att ungdomar har svårare att få jobb än äldre.”

    ”Social kompetens” här syftar på icke-kognitiva förmågor som exempelvis samarbetsförmåga och att hålla tider. Henrekson hänvisar till Pisa 2014 och påpekar att Sverige har en ovanligt hög andel elever som skolkar och kommer för sent till lektionerna.

    Emelie Karlström, 19 år

    “Genom att jobba på McDonald’s har jag träffat olika typer av människor med olika bakgrund. Det bästa med mitt jobb är att när jag kommer till jobbet så kommer jag till mina vänner.”

    Emelie Karlström, 19 år

    Handledare, McDonald’s Tyresö

    Kanske måste man dra slutsatsen att skolan varit för dålig på att förbereda unga för arbetsmarknaden genom att utveckla elevernas ”sociala kompetens”. Men Henrekson hänvisar till Försvarsmaktens årliga attitydundersökning bland värnpliktiga, som genomfördes senast 2009, och påpekar att värnplikten tycks utveckla just dessa förmågor.

    ”Lumpen” kan alltså sägas ha fyllt två viktiga funktioner. Dels som en mötesplats, där människor med olika bakgrunder lärde sig respektera varandra, och att jobba mot ett gemensamt mål. Dels som en praktisk övning i arbetslivets normer. En grundutbildning i att leva i Sverige, helt enkelt.

    En annan form av tjänst

    Kanske är det sant att det behövs en sådan grundutbildning. Frågan är dock om den inte kan ske i arbetslivet.

    Vi ”lånade” Försvarsmaktens frågebatteri till vår egen medarbetarundersökning, och jämförde resultaten. Det visar sig att McDonald’s utvecklar förmågor som ledarskap och till och med självdisciplin – precis som ”lumpen”.

    Jag anser att min tid på McDonald’s har gett mig...

    Källa: Slutrapport Attitydprojektet utbildningsår 2009 (Försvarsmakten) och McDonald’s medarbetarundersökning, januari 2017
    1. McDonald's medarbetare
    2. Värnpliktiga

    De andra ”lumpen”-ingredienserna finns där också. McDonald’s är en arbetsplats med låga trösklar, tydliga strukturer och karriärvägar, en stor blandning av medarbetare med olika bakgrunder… Omfattningen är heller inte att förringa. Vår storlek innebär att totalt över 150 000 svenskar ”gjort donken”.

    McDONALD'S-MODELLEN

    McDonald’s har en speciell roll på den svenska marknaden. Den är inte unik – andra fyller en liknande funktion – men vi är stora. Vi är till exempel Sveriges största privata ungdomsarbetsgivare och vi har haft lång tid på oss att utveckla en bra modell för att ta vara på människors förmåga. Även hos dem som står lite längre från arbetsmarknaden.

    McDonald’s-modellen kan sammanfattas i tre steg:

    1 Låga trösklar in

    I motsats till vad många kanske tror, är det inte jättelätt att få jobb på McDonald's. Det är vanligt att man jobbar hos oss en kort tid och därför anställer vi många varje år: mellan tre och fyra tusen personer. Men till dessa arbetstillfällen har vi som regel över 60 000 sökande, alltså över 15 per plats.

    Vad som skiljer ut McDonald's är urvalsprocessen. Vi bryr oss mindre om vad du gjort förut, och mer om vart du är på väg. Ett annat sätt att utrycka det på, är att vi söker talang och driv snarare än erfarenhet. Det öppnar möjligheter för alla – också de med en krokig bakgrund, eller med vita luckor på CV:et.

    Det är detta fokus som gör McDonald's till en arbetsplats med mångfald. Har man inte en massa åsikter om vad som är ”rätt” bakgrund för ett jobb samlar man snart en ganska brokig skara medarbetare. Drivna, begåvade människor finns nämligen i alla grupper.

    Så småningom får man mångfald i hela organisationen. Då blir mångfalden självförstärkande. De flesta arbetsgivare är bekväma och anställer människor som är lika dem själva: Andersson anställer Svensson, och så vidare. Men när de som rekryterar själva har mångfald anställs också mångfald.

    2 Tydligt ledarskap och feedback

    På en arbetsplats där medarbetarna har vitt skilda bakgrunder och erfarenheter blir ledarskap och feedback extra viktigt. Inte minst för att överbrygga eventuella kulturskillnader och kunskapsluckor – och för att samla medarbetarna kring ett gemensamt mål.

    På McDonald’s börjar utbildningen från dag ett. Alla som jobbar på McDonald’s genomgår samma grundutbildning. Det börjar med teoretisk och praktisk introduktion och stationsutbildning med fokus på teamwork, service, kvalitet, renlighet, meny och råvaror.

    Efter introduktionsperioden gäller ”on-the-job-training”. Förutom medarbetarsamtal får alla restauranganställda kontinuerlig feedback av sin skiftledare. Skiftledare och andra med en lite högre position får en personlig utvecklingsplan, med avstämningar varje hel- och halvår.

    3 Internutbildning och goda karriärmöjligheter

    McDonald’s erbjuder en tydlig karriärtrappa, där varje steg kräver ytterligare internutbildning. Stegen är: Handledare, arbetsledare, skiftledare, 2:a assistent, 1:a assistent och restaurangchef. En skiftledare ansvarar till exempel för skiftets affärsresultat och en 1:a assistent ansvarar för rekrytering och för att utveckla medarbetarna.

    Alicia Honti, 25 år

    ”För mig är McDonald’s så mycket mer än bara ett jobb. För mig är det en plats där jag har fått möjlighet att lära känna människor med olika bakgrund och från olika kulturer, vilket ger väldigt mycket. Min chef är bra på att ge feedback och det är en arbetsplats där man hela tiden utvecklas. Jag har lärt mig mycket om mig själv men även om att jobba med andra. Jag vill ha ett jobb med variation och utvecklingsmöjligheter och det får jag här.”

    Alicia Honti, 25 år

    2:a-assistent, McDonald’s Hageby

    Vill man göra karriär på McDonald's, och har minst positionen arbetsledare, kan man också få utbildning genom McDonald’s Business School, och vidareutbilda sig inom bland annat ledarskap, HR, service, restaurangdrift, matkvalitet, matsäkerhet och hygien, kommunikation och marknadsföring, team-building och företagsekonomi.

    McDonald’s-modellen – En arbetsplats med mångfald

    1.AnsökanFokus på talang – inte erfarenhet

    0 mån

    Varje år tar McDonald’s emot över 60 000 ansökningar och 3 500-4 000 tjänster tillsätts på de 215 restaurangerna runt om i landet.

    Rekrytering görs löpande och tröskeln för att ansöka är låg. Ett lämplighetstest med elva frågor finns tillgängligt online, liksom möjligheten att lämna CV, bild och personligt brev.

    Lediga tjänster annonseras. Det finns även möjlighet att prenumerera på lediga tjänster.

    2.Rekrytering

    6 mån

    Rekryteringsprocessen fokuserar på talang och driv. De olika momenten är anpassade för att ta fram den sökandes personlighet. Ett välfyllt CV eller perfekt svenska är inget krav.

    Processen består av intervjuer i grupp med rollspel, uppföljande enskild intervju samt referenstagning. Vid anställning får den nya medarbetaren ett introduktionskit med ett välkomstbrev, boken ”Välkommen till McDonald’s”, broschyren ”Vår mat” samt tillgång till Ourlounge – McDonald’s medarbetarsajt för internkommunikation.

    3.Introduktionsprogram Ledarskap och feedback

    På McDonald’s börjar utbildningen från dag ett. Alla medarbetare går igenom samma introduktion och grundutbildning.

    Grundutbildningen består av teoretisk och praktisk introduktion och stationsutbildning (tillgängligt på engelska och svenska) med fokus på teamwork, service, kvalitet, renlighet, meny och råvaror. Efter 30 dagar följer ett första medarbetarsamtal för att stämma av hur allt går, ge svar på frågor och diskutera medarbetarens utveckling.

    4.Ledarskap och feedback

    1 år

    Enligt McDonald’s medarbetare är feedback, respekt och ledarskap viktigast för att samarbetet ska fungera väl.

    Följande processer och verktyg finns för att medarbetarna ska kunna utvecklas i sina roller:

    Kontinuerlig feedback
    – med skiftledaren.
    Medarbetarsamtal
    – en gång per år med ansvarig arbetsledare.
    Personlig utvecklingsplan
    – med avstämning två gånger per år för alla med positionen skiftledare eller högre.
    Utifrån en årlig medarbetarundersökning
    – utformas en handlingsplan för varje restaurang.

    5.InternutbildningUtbildning och karriär

    2 år

    McDonald’s utbildningssystem ger medarbetarna möjlighet att internt vidareutbilda sig till samtliga roller på restaurangen.

    Handledare
    – En expert i kök, kassa eller matsal som kan restaurangens rutiner och policys. Utbildar och coachar nya medarbetare. Handledare är det första steget i McDonald’s ledarutbildning.
    Arbetsledare
    – Ansvarar för driften och affärsresultat i hela restaurangen under sitt skift. Samordnar teamet och arbetet i kassa, kök och matsal med fokus på kvalitet, service och renlighet.
    1:a assistent
    – Restaurangchefens högra hand. Kan samtliga restaurangsystem och leder driften av restaurangen tillsammans med restaurangchefen mot deras övergripande mål. Kan rekrytera, leda och utveckla medarbetare.
    Restaurangchef
    – Har ansvaret för hela restaurangen. Restaurangchefen har utbildats i restaurangens alla system och rutiner. Har en djupare kunskap om lönsamhet, försäljning, marknadsföring, personal, kvalitet, renlighet och service.
    Franchisetagare
    – Franchisetagaren är en egen företagare som äger och driver en eller flera McDonald’s-restauranger. Övergripande ansvarig för personal, drift och resultat. De flesta franchisetagare har startat sin karriär som medarbetare på McDonald’s.

    6.Karriär på McDonald’s

    McDonald’s Business School i Lindvreten ger medarbetarna möjlighet att ta ytterligare steg inom företaget.

    På McDonald’s Business School kan medarbetare med positionen blivande skiftledare och uppåt vidareutbilda sig inom bland annat ledarskap, HR, personalfrågor och kommunikation.

    Högre utbildningssteg inom ledarskap och marknadsföring genomförs i England, Tyskland och USA.

    VI ÄR INTE SÅ OROLIGA

    Svenskarna blir allt mer olika, men måste det vara ett problem? I slutet av 2015 var 17 procent av svenskarna födda utanför landet. Drygt 22 procent av befolkningen hade utländsk bakgrund – antingen födda utomlands eller i Sverige till två utrikes födda föräldrar.

    På McDonald’s har cirka en tredjedel av medarbetarna utländsk bakgrund. På våra arbetsplatser finns hundra olika nationaliteter och över 60 språk representerade. En tredjedel av medarbetarna saknar gymnasieexamen. 20 procent oroade sig för sin korta utbildning när de sökte sitt första jobb. 40 procent oroade sig för bristande arbetslivserfarenhet.

    Men nu arbetar de för oss. För två av fem är McDonald’s deras första jobb. Men det kommer inte vara deras sista. De behöver inte oroa sig längre.

    Vad kan man dra för slutsatser av det?

    En arbetsplats med mångfald

    Källa: McDonald’s medarbetarundersökning, januari 2017, och uppskattning.

      Klart är att McDonald’s medarbetare oroar sig mindre för Sveriges utveckling mot större mångfald än genomsnittssvensken.

      ”Går utvecklingen i Sverige på det hela taget mest åt rätt håll eller mest åt fel håll?” I hela befolkningen var pessimisterna 17 procentenheter fler än optimisterna, när Demoskop ställde den frågan i januari 2017. När vi ställde samma fråga till våra medarbetare – under samma mätperiod – var optimisterna 32 procentenheter fler än pessimisterna.

      Går utvecklingen i Sverige på det hela taget mest åt rätt håll eller mest åt fel håll?

      Källa: Demoskop, januari 2017, och McDonald’s medarbetarundersökning, januari 2017
      1. Allmänheten
      2. McDonald's medarbetare

      Balansmått:Andelen (%) som tycker att utvecklingen går åt rätt håll minus andelen som tycker att den går åt fel håll.

      Hur kommer det sig? Varför är våra medarbetare mer optimistiska än genomsnittssvensken? Har de erfarenheter av mångfald som gör dem tryggare med samhällsutvecklingen än andra? Och har McDonald’s i så fall något att lära andra arbetsgivare som kan få arbetsmarknaden att fungera bättre?

      Olikheter inget hinder

      98 procent av medarbetarna beskriver McDonald’s som en mångkulturell arbetsplats. En stor majoritet säger att det har gett dem större förståelse för människor med en annan bakgrund.

      Men det finns svårigheter med mångfald också, vilket framgår av många av de hundratals öppna svar vi samlat in, på frågan hur samarbetet på McDonald’s kan bli ännu bättre. Förslagen pekar i många riktningar, men när vi ställer en flersvarsfråga om vilka faktorer som underlättar samarbetet på en arbetsplats där medarbetarna har olika bakgrund, framträder ett tydligt mönster. Förutom ”ett inkluderande och respektfullt klimat” (62 procent) handlar de vanligaste svaren nämligen om arbetsledning: tydlig arbetsbeskrivning (46 procent), tydligt ledarskap (45 procent) och kontinuerlig feedback (41 procent). Gemensamma normer (34 procent), eller ett gemensamt språk (30 procent), framstår som mindre viktiga faktorer.

      Sandra Bravo, 28 år

      ”Vår personal speglar det svenska samhället och självklart vill vi anställa personer med olika nationaliteter och bakgrund. Det är positivt för både gäster och anställda.”

      Sandra Bravo, 28 år

      Restaurangchef, McDonald's Hageby

      Vår slutsats är att stora olikheter inte behöver vara ett problem på en arbetsplats, utan tvärtom en tillgång, men att samarbetet underlättas av tydliga strukturer som vägleder medarbetarna och styr arbetet mot ett gemensamt mål. Precis som i ”lumpen”.

      Viktigast för att främja samarbete på en arbetsplats som präglas av stor mångfald

      Källa: McDonald’s medarbetarundersökning, januari 2017
      1. Medarbetarnas ideal
      2. Medarbetarnas betyg till McDonald’s

      Diagrammet ovan visar vilka faktorer McDonald’s medarbetare tycker är viktigast för att underlätta samarbete på en arbetsplats med mångfald – samt hur väl McDonald’s levererar på de punkterna.

      Som framgår av diagrammet får vi ett ganska gott betyg av våra medarbetare – vi är mestadels bra på det som är viktigt för ett gott samarbete. Samtidigt vittnar svaren om en förbättringspotential på flera punkter.

      VÄGEN FRAMÅT

      Sverige står inför stora utmaningar, sägs det. Men: är det rätt ord? Den svenska arbetsmarknaden blir allt mer tudelad, skillnaden mellan inrikes och utrikes födda växer, jobben för dem med kort utbildning blir färre. När svenskarna oroar sig att samhället glider isär – då har de nog visst fog för det. Det är ingen utmaning. Det är ett problem.

      Men vi tror inte att det är ett olösbart problem. Vi är inte ens särskilt oroliga. Det GÅR att skapa möjligheter för människor, även om de tagit en lite annorlunda väg i livet. Det GÅR att hålla ihop ett samhälle, även om olikheterna växer. Men bara om människor med olika bakgrund får en chans att träffas, och jobba mot ett gemensamt mål. Det GÅR att samla människor med olika förutsättningar på en och samma arbetsplats, även om det kanske kräver lite mer av ledarskap och feedback. Faktum är att våra olikheter bara gör det roligare att gå till jobbet.

      Om Sverige bara bygger på sådana erfarenheter, då kommer allt gå bra. Låt oss avsluta med en hälsning.

      Till Sveriges politiker

      Gå inte över ån för vatten. Ta vara på de arbetsplatser där människor får en chans, även om de inte alltid har de bästa förutsättningarna (på pappret!), och där människor med olika bakgrunder möts.

      Till Sveriges arbetsgivare

      Anställ inte bara personer som är likadana som du. Eller likadana som alla andra på ditt företag. Mångfald kräver kanske lite extra av ditt ledarskap. Men det är väl värt det – vi lovar!

      Sammanfattning

      Fler borde göra Donken

      Många svenskar tycker att utvecklingen i Sverige går åt fel håll. Mest oroar de sig för integrationen och sammanhållningen i samhället.

      Trots olika integrationsåtgärder växer skillnaderna i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda. Också inhemskt födda med kort utbildning får det allt svårare att hitta ett jobb. Arbetsförmedlingen talar om en ”tudelning” på arbetsmarknaden. Och detta oroar svenskarna.

      Historiskt har skolan och värnplikten bidragit till att hålla ihop samhället, genom att föra samman personer med olika bakgrunder, och rusta dem för samhällets krav. Nu efterfrågar forskare institutioner som kan fylla den funktionen i dagens Sverige.

      På McDonald’s är vi vana vid mångfald, och vi vet att människors olikheter inte behöver stå i vägen för sammanhållning. Så här är vi en del av lösningen. Hos oss arbetar ca 12 000 personer, med 100 olika nationaliteter som talar omkring 60 olika språk. Så vi vet hur man lyckas i en mångfaldsorganisation.

      Vi vet hur man lyckas ta vara på människors förmåga – också förmågan hos dem som står lite längre från arbetsmarknaden. Vid sidan om respekt för människors olikheter, är struktur, ledarskap och utbildning de viktigaste faktorerna för att samarbetet ska fungera väl på en arbetsplats där människor har olika förutsättningar.

      På McDonald’s startar utbildningen från dag ett. Vi har en modell – McDonald’s-modellen – där vi erbjuder en tydlig karriärstrappa för den som vill utvecklas hos oss. Du behöver ingen tidigare arbetslivserfarenhet när du söker jobb hos oss. För är det något vi lärt oss så är det att driv och vilja att lära, är viktigare än ett betyg på ett papper eller många rader på CV’t.

      Vi vet också att ett jobb på McDonald’s ger dig kvaliteter och erfarenheter som du har nytta av resten av livet. Det handlar om ordning och reda, gott kamratskap och ett framgångsrikt teamarbete. Vi ”lånade” Försvarsmaktens frågebatteri till vår egen medarbetarundersökning och jämförde resultaten. Det visar sig att McDonald’s utvecklar förmågor som ledarskap och självdisciplin – precis som ”lumpen”.

      Kanske är det dags för Sverige att göra donken?

      OM UNDERSÖKNINGEN

      Den här rapporten bygger delvis på McDonald’s medarbetarundersökning, genomförd av Prime och United Minds Samhällsanalys AB via en digital enkät med drygt 1900 respondenter under januari 2017. Ett viktigt syfte var att undersöka medarbetarnas syn på mångfald, arbetsmarknaden och samhället. Vissa frågor kopierades ordagrant från andra undersökningar, genomförda av exempelvis Försvarsmakten, för att underlätta jämförelser.